Sprakforsvaret
   

Svar till johtu

Johtu har full förståelse för att flera svenska storföretag, som exempelvis Ericsson, idag använder engelska som koncernspråk. Men Ericsson var inte mindre framgångsrikt tidigare, då Ericsson använde svenska som koncernspråk. Ingenting hindrar väl Ericsson att ha två koncernspråk, svenska och engelska. Såvitt jag vet har Nokia två koncernspråk. Internationell handel är inte något som har uppstått på senare tid. Hur löste man då kommunikationsproblemen  tidigare? Jo, antingen genom att handelsmännen utvecklade en flerspråkighet eller så uppstod det olika hjälpspråk.

Frågan om översättning av filmtitlar är en smaksak. Men mig förefaller det rimligt att även översätta filmtiteln, när dialogen också har översatts. Det förefaller mig lika rimligt som att översätta både texten i en bok – och titeln – från engelska till svenska.

Det att engelskan på pappret har en större registrerad vokabulär än svenskan saknar praktisk betydelse. Franskan lär i sin tur ha färre registrerade ord än svenskan. Det att svenskan har färre registrerade ord än engelskan, kompenserar svenskan – liksom tyskan – genom sammansättningar: det är enkelt att bilda nya ord i svenskan.

Undersökningar har visat att det inte  förekommer fler olika ord i engelska tidningar än i svenska; en genomsnittlig amerikan/engelsman har heller inte ett större aktivt ordförråd än en genomsnittlig svensk. Många av de ord som formellt återfinns i engelskan är inte levande. När jag använde ordet ”stevedore”, när jag talade med min dotters engelske pojkvän, så visste han inte vad det betydde. Det betyder ”stuvare” som bekant. Johtu menar också att engelskan alltid har fler synonymer än svenskan. Det är inte heller sant: Det beror på vilket begrepp det gäller. Nästa fråga är vad är för mening att använda en synonym, som formellt finns i ordboken, men som få engelsmän begriper. 

Frågan om esperanto är ingen huvudfråga i debatten. Men det argument, som johtu använder, nämligen att ”nästan alla skulle behöva lära sig ett nytt språk”, håller inte. Vad är det för skillnad på att fem miljarder människor måste lära sig engelska eller sex miljarder esperanto? Skillnaden är i det här fallet försumbar. Nej, problemen med att låta esperanto ersätta engelskan, eller något annat framtida dominerande språk, är politiska och ekonomiska.

Per-Åke Lindblom

Språkförsvaret: http://w1.876.telia.com/~u87609878

Åter till "Debatt- och insändararkiv"!